Kort sammanfattning
Den 1 juli 2026 börjar Boverkets nya byggregler att gälla fullt ut. Reformen innebär den största förändringen av Sveriges tekniska byggregler på flera decennier. De tidigare samlade reglerna i BBR och EKS ersätts stegvis av ett nytt system med separata föreskrifter för olika tekniska områden. Syftet med förändringen är att skapa ett tydligare, mer flexibelt och mer förutsägbart regelverk där fokus ligger på vilken funktion en byggnad ska uppnå, snarare än exakt hur en lösning ska utföras. För byggherrar, arkitekter, konstruktörer, entreprenörer och kontrollansvariga innebär förändringen att arbetssättet behöver anpassas. Det blir viktigare att tidigt kunna visa hur en byggnad uppfyller kraven och att dokumentera de tekniska lösningarna.
De nya reglerna påverkar bland annat:
- projektering och tekniska lösningar,
- kontrollplaner,
- tekniska samråd,
- bygglovsprocessen,
- startbesked och slutbesked,
- byggherrens ansvar.
Introduktion
Sveriges byggregler har under lång tid byggt på en kombination av lagkrav, föreskrifter och allmänna råd. Det mest kända regelverket har varit Boverkets byggregler, BBR, tillsammans med konstruktionsreglerna EKS. Under många år har det funnits en diskussion om att reglerna blivit omfattande, svåra att överblicka och ibland svåra att tillämpa på moderna byggmetoder. Med de nya byggreglerna tar Boverket ett nytt steg. Regelverket blir mer uppdelat och mer renodlat. Istället för att samla många olika tekniska krav i ett enda dokument delas kraven upp i separata föreskrifter, så kallade BFS-föreskrifter. För den som bygger innebär det inte att kraven på säkerhet, hälsa, energi eller tillgänglighet försvinner. Däremot förändras sättet som kraven uttrycks och hur de behöver hanteras i byggprocessen.
Det är därför viktigt att förstå skillnaden mellan:
- PBL – lagen som reglerar byggprocessen och ansvarsfördelningen.
- PBF – förordningen som kompletterar PBL.
- BFS-föreskrifter – Boverkets bindande regler om tekniska egenskapskrav.
- Boverkets vägledningar – hjälp för att förstå hur reglerna kan tillämpas.
- Standarder – tekniska lösningar som ofta kan användas för att visa att ett krav uppfylls, men som normalt inte är lagkrav.
Bakgrund – varför införs de nya byggreglerna?
Boverkets tidigare regelverk har utvecklats under lång tid. BBR infördes 1994 och har därefter ändrats många gånger. Med tiden har regelverket blivit omfattande och innehållit både bindande krav och rekommendationer. Ett problem som identifierats är att många uppfattat gränsen mellan krav och vägledning som otydlig. De nya reglerna bygger därför på några grundläggande förändringar:
Från detaljregler till funktionskrav
Tidigare har regler ofta beskrivit en viss teknisk lösning eller ett accepterat sätt att uppfylla kravet. De nya reglerna fokuserar mer på resultatet.
Exempel:
Ett tidigare regelverk kunde ange:
”En viss konstruktion ska utföras på ett visst sätt.”
Det nya sättet innebär i större utsträckning:
”Byggnaden ska ha sådan funktion att kravet på säkerhet uppfylls.”
Det ger större möjlighet att använda nya tekniska lösningar, men innebär också ett större ansvar för projektörer och byggherrar att kunna visa att lösningen fungerar.
Ett tydligare ansvar för byggherren
En grundprincip i plan- och bygglagen är att byggherren ansvarar för att åtgärden genomförs enligt gällande krav. Det förändras inte med de nya byggreglerna.
Byggherren ansvarar fortfarande för att:
- rätt kompetens finns i projektet,
- projekteringen håller rätt kvalitet,
- kontroller genomförs,
- dokumentationen är tillräcklig,
- byggnaden uppfyller lagens krav.
Läs mer: Byggherrens ansvar enligt PBL – detta behöver du känna till
Vad säger lagen?
De nya byggreglerna bygger fortfarande på samma grundläggande lagstiftning.
Plan- och bygglagen (PBL)
Plan- och bygglagen är den övergripande lagen för byggande i Sverige. PBL reglerar bland annat:
- när bygglov krävs,
- när anmälan krävs,
- kommunens handläggning,
- byggherrens ansvar,
- kontrollansvarig,
- kontrollplan,
- startbesked,
- slutbesked,
- tillsyn och sanktioner.
De tekniska kraven finns framför allt i: PBL 8 kap.
Där anges bland annat att byggnadsverk ska vara lämpliga för sitt ändamål och uppfylla krav på exempelvis:
- säkerhet,
- hälsa,
- energihushållning,
- tillgänglighet.
Plan- och byggförordningen (PBF)
PBF kompletterar PBL och innehåller mer detaljerade bestämmelser. Förordningen reglerar bland annat:
- vilka tekniska egenskapskrav som finns,
- vilka åtgärder som är anmälningspliktiga,
- byggsanktionsavgifter.
Från BBR och EKS till nya BFS-föreskrifter
Den största förändringen är att Boverkets tidigare samlade regelverk ersätts av flera separata föreskrifter. De nya reglerna är indelade efter tekniskt område.
Exempel:
BFS 2024:4 – Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder
Reglerar krav på att arbeten ska planeras och utföras så att:
- människor inte utsätts för fara,
- byggnader och omgivning skyddas,
- skador förebyggs.
BFS 2024:6 – Bärförmåga, stadga och beständighet
Reglerar byggnadens konstruktion och säkerhet.
Omfattar bland annat:
- bärande konstruktioner,
- stabilitet,
- dimensionering,
- beständighet.
Tidigare hanterades dessa frågor främst genom EKS.
BFS 2024:7 – Brandskydd
Reglerar byggnadens brandsäkerhet.
Exempel:
- brandmotstånd,
- utrymning,
- brandspridning,
- skydd mot brand.
BFS 2024:8 – Hygien, hälsa, miljö, vatten och avfall
Omfattar bland annat:
- fukt,
- ventilation,
- vattenkvalitet,
- sanitära installationer,
- avfallshantering.
BFS 2024:9 – Säkerhet vid användning
Reglerar risker när människor använder byggnaden.
Exempel:
- fallrisker,
- skyddsanordningar,
- säker användning.
BFS 2024:10 – Buller
Reglerar skydd mot störande ljud.
BFS 2024:11 – Bostäders lämplighet
Reglerar krav på bostäders funktion.
Exempel:
- bostäders utformning,
- rumslighet,
- funktionella krav.
BFS 2024:12 – Tillgänglighet
Reglerar tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
BFS 2024:13 – Tomter
Reglerar krav på tomter.
Exempel:
- tillgänglighet,
- säkerhet,
- användbarhet.
Den största praktiska förändringen
Den största skillnaden är inte att byggnader plötsligt måste uppfylla helt nya krav. Den största förändringen är hur kraven ska visas och dokumenteras. Tidigare kunde många projekt luta sig mot etablerade lösningar i BBR. Med de nya reglerna behöver projektet i större utsträckning visa:
- vilken funktion som ska uppnås,
- hur lösningen uppfyller kravet,
- vilken dokumentation som styrker detta.
Detta påverkar särskilt:
- avancerade byggprojekt,
- nya byggtekniker,
- alternativa material,
- energieffektiva lösningar,
- större ombyggnader.
Hur de nya byggreglerna fungerar i praktiken
De nya byggreglerna innebär framför allt en förändring i hur byggprojekt behöver planeras, projekteras och dokumenteras. Själva bygglovsprocessen är fortfarande densamma i grunden. Du söker bygglov eller gör en anmälan enligt plan- och bygglagen, kommunen prövar ärendet och därefter krävs normalt ett startbesked innan arbetet får påbörjas. Skillnaden är att det tekniska underlaget bakom beslutet kan behöva hanteras på ett annat sätt.
Från bygglov till slutbesked – vad förändras?
En vanlig missuppfattning är att de nya byggreglerna innebär att bygglovsprocessen förändras helt. Det stämmer inte.
Bygglovet handlar fortfarande främst om:
- placering,
- utformning,
- påverkan på omgivningen,
- överensstämmelse med detaljplan eller områdesbestämmelser.
De tekniska kraven hanteras däremot huvudsakligen genom:
- tekniskt samråd,
- kontrollplan,
- startbesked,
- arbetsplatsbesök,
- slutsamråd,
- slutbesked.
Läs mer: Bygglov – så fungerar processen från ansökan till beslut
Kontrollplanen får en ännu viktigare roll
Kontrollplanen är ett av de viktigaste dokumenten i byggprocessen. Enligt plan- och bygglagen ska kontrollplanen visa:
- vilka kontroller som ska göras,
- vad kontrollerna ska avse,
- vem som ska utföra kontrollerna,
- vilka handlingar som ska lämnas till byggnadsnämnden.
Med de nya byggreglerna blir det ännu viktigare att kontrollplanen är kopplad till projektets faktiska risker. En bra kontrollplan ska inte bara lista standardpunkter utan visa att projektet har identifierat de delar där fel kan få konsekvenser.
Exempel:
Vid en ny villa kan kontrollpunkter vara:
- fuktsäkerhet i grundkonstruktion,
- brandskydd mellan bostäder och garage,
- bärande konstruktion,
- energiprestanda,
- ventilation,
- tillgänglighet.
Läs mer: Kontrollplan enligt PBL – så fungerar den och detta ska den innehålla
Projektering blir viktigare
När reglerna blir mer funktionsbaserade ökar betydelsen av projekteringen. Det innebär att arkitekter, konstruktörer och tekniska konsulter behöver kunna visa:
- vilka krav som gäller,
- vilken lösning som valts,
- varför lösningen uppfyller kraven.
Ett exempel:
En byggherre vill använda en ny typ av byggmaterial som inte har en etablerad standardlösning. Tidigare kanske det fanns en tydlig hänvisning i BBR eller EKS. Med de nya reglerna behöver projektet i större utsträckning kunna visa genom exempelvis:
- beräkningar,
- provningar,
- tekniska bedömningar,
- dokumentation från leverantör.
Det betyder inte att nya material blir förbjudna. Tvärtom är en av tankarna bakom reformen att skapa större möjlighet för innovation.
Kommunens roll förändras inte – men bedömningarna kan bli mer tekniska
Byggnadsnämnden har fortfarande ansvar för att pröva byggärenden enligt PBL. Kommunen ska däremot inte projektera åt byggherren. Det är byggherrens ansvar att visa att kraven uppfylls.
Kommunen bedömer exempelvis:
- om handlingarna är tillräckliga,
- om kontrollplanen är lämplig,
- om förutsättningarna för startbesked finns,
- om slutbesked kan ges.
Kommunen ska däremot normalt inte välja teknisk lösning åt byggherren. Detta är en viktig skillnad.
Skillnaden mellan krav, vägledning och standarder
Ett vanligt problem i byggprojekt är att olika dokument blandas ihop.
PBL – lag
Plan- och bygglagen är bindande lagstiftning beslutad av riksdagen. Den reglerar exempelvis:
- bygglov,
- anmälan,
- ansvar,
- kontroll,
- tillsyn.
PBF – förordning
Plan- och byggförordningen kompletterar lagen. Den innehåller mer detaljerade bestämmelser.
BFS – bindande föreskrifter
Boverkets föreskrifter är juridiskt bindande regler. Om en BFS anger ett krav måste byggnaden uppfylla detta.
Exempel:
- BFS 2024:7 Brandskydd
- BFS 2024:12 Tillgänglighet
Boverkets vägledningar
Boverkets vägledningar är inte lag. De hjälper till att förstå:
- hur regler kan tillämpas,
- hur Boverket tolkar bestämmelser,
- vilka lösningar som ofta används.
En vägledning ersätter dock inte själva föreskriften.
Standarder
Standarder, exempelvis svenska standarder (SS), är normalt inte lagkrav. De kan däremot vara ett sätt att visa att ett krav är uppfyllt.
Exempel:
En konstruktör kan använda en standardiserad beräkningsmetod för att visa att en konstruktion klarar belastningarna.
Vanliga missförstånd om de nya byggreglerna
”Alla gamla bygglov måste göras om”
Nej. Ett redan beviljat bygglov påverkas normalt inte automatiskt av de nya reglerna. Det avgörande är vilka regler som gäller för det aktuella ärendet enligt övergångsbestämmelserna.
”BBR gäller inte längre alls”
Det är en förenkling. Under övergångsperioden kan äldre regler fortfarande vara relevanta beroende på när ärendet påbörjades och vilka bestämmelser som är tillämpliga. Efter övergångstidens slut ska nya ärenden hanteras enligt det nya regelverket.
”Det blir enklare att bygga eftersom reglerna är flexiblare”
Både ja och nej. Det kan bli enklare att använda alternativa lösningar. Men det kan också kräva mer dokumentation eftersom byggherren måste kunna visa att lösningen uppfyller kraven.
”Kommunen bestämmer vilken lösning jag måste använda”
Nej. Kommunen granskar om kraven är uppfyllda. Det är normalt byggherren och projektörerna som ansvarar för val av teknisk lösning.
Praktiska exempel
Exempel 1 – Ny villa
En privatperson ska bygga en villa. Tidigare kunde projektören ofta utgå från etablerade BBR-lösningar. Med de nya reglerna behöver projektet tydligare visa:
- hur brandskyddet uppfylls,
- hur energikraven uppfylls,
- hur konstruktionen dimensioneras,
- hur ventilationen säkerställs.
Resultatet blir inte nödvändigtvis dyrare, men dokumentationen blir viktigare.
Exempel 2 – Tillbyggnad av äldre hus
En fastighetsägare vill bygga ut sitt hus. Här behöver man först avgöra:
- krävs bygglov eller anmälan?
- vilka tekniska krav gäller?
- hur påverkas befintlig byggnad?
Alla tekniska krav behöver inte alltid uppfyllas fullt ut vid ändring av byggnad. Vid ändringar ska hänsyn tas till byggnadens förutsättningar.
Exempel 3 – Ny innovativ byggteknik
Ett företag vill använda ett nytt fasadmaterial. Materialet omfattas inte av en vanlig standardlösning. Då behöver projektet kunna visa exempelvis:
- tekniska egenskaper,
- brandegenskaper,
- beständighet,
- montageanvisningar.
Det nya regelverket ger möjlighet till detta, men kräver bättre underlag.
Vanliga frågor (FAQ)
När börjar de nya byggreglerna gälla?
De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025 med en övergångsperiod. Från 1 juli 2026 ska nya projekt hanteras enligt det nya regelverket efter övergångsbestämmelsernas slut.
Ersätter de nya reglerna bygglov?
Nej. Bygglov regleras fortfarande genom plan- och bygglagen. De nya reglerna handlar främst om tekniska egenskapskrav på byggnader.
Måste jag bygga annorlunda efter 1 juli 2026?
Inte alltid. Många etablerade byggmetoder kommer fortfarande fungera. Den stora förändringen är hur kraven ska visas och dokumenteras.
Gäller de nya reglerna även privatpersoner som bygger villa?
Ja.
Reglerna gäller alla byggprojekt som omfattas av plan- och bygglagstiftningen.
Behöver jag en kontrollansvarig enligt de nya reglerna?
Reglerna om kontrollansvarig ändras inte på grund av själva byggregelreformen.
Om åtgärden kräver kontrollansvarig enligt PBL gäller samma grundprinciper.
Läs mer: Kontrollansvarig
Är Boverkets nya regler hårdare än tidigare?
Inte nödvändigtvis.
Målet är främst ett tydligare och mer flexibelt regelverk.
Vissa områden kan upplevas som mer krävande eftersom dokumentation och verifiering får större betydelse.
Checklista – detta behöver du tänka på efter de nya byggreglerna
✓ Kontrollera vilka BFS-föreskrifter som gäller för projektet
✓ Säkerställ att projekteringen visar hur kraven uppfylls
✓ Anpassa kontrollplanen efter projektets risker
✓ Dokumentera tekniska lösningar tydligt
✓ Säkerställ rätt kompetens i projektgruppen
✓ Planera för tekniskt samråd i god tid
✓ Kontrollera vilka övergångsregler som gäller