Energiberäkning

---

Energiberäkningar är en central del av byggprocessen och hjälper till att säkerställa att en byggnad uppfyller dagens krav på energieffektivitet och hållbarhet. Genom energiberäkningar kan byggnadens energiprestanda analyseras och optimeras för att minska energiförbrukningen, vilket leder till lägre driftskostnader och minskad miljöpåverkan. Detta blir särskilt viktigt för nybyggnationer där hög energieffektivitet och ett hållbart energisystem ofta är krav för att bygglov ska beviljas.

Energiberäkningar är kalkyler som görs för att uppskatta en byggnads energianvändning. De inkluderar en mängd faktorer som påverkar energiprestandan, som byggnadens isolering, ventilation, uppvärmningssystem, belysning och hushållsapparater. Målet är att beräkna energiförbrukningen för att säkerställa att byggnaden uppfyller fastställda energikrav enligt till exempel Boverkets byggregler (BBR) i Sverige.

För att genomföra en energiberäkning krävs detaljerade uppgifter om byggnadens utformning, material, geografiska placering och användningsmönster. Beräkningarna hjälper till att förutse hur mycket energi byggnaden kommer att förbruka under ett år och ger en uppskattning av byggnadens totala energiprestanda.

Energiberäkningar utförs för att säkerställa att byggnader är energieffektiva och lever upp till de lagstadgade kraven. Detta är särskilt viktigt i länder som Sverige, där Boverket ställer krav på att nya byggnader ska uppnå specifika energiprestandanivåer. Några av de viktigaste anledningarna till att utföra energiberäkningar är:

1. Kostnadsbesparingar: En energieffektiv byggnad har lägre driftskostnader, vilket är en fördel både för fastighetsägare och hyresgäster.
2. Miljö och hållbarhet: Genom att minska energiförbrukningen bidrar byggnaden till minskade koldioxidutsläpp, vilket är viktigt för att nå klimatmål.
3. Bygglov och certifiering: Energiberäkningar är ofta ett krav för att få bygglov och för att uppnå olika certifieringar, såsom Miljöbyggnad, LEED och BREEAM, som fokuserar på hållbarhet och energieffektivitet.
4. Komfort: Genom att optimera energiprestandan kan man också skapa en behaglig inomhusmiljö med stabila temperaturer och god luftkvalitet.

Energiberäkningar tar hänsyn till en rad faktorer som alla påverkar byggnadens energianvändning. De vanligaste faktorerna är:

1. Byggnadens skal: Isoleringsnivån i byggnadens väggar, tak och golv är en viktig faktor för energiförbrukningen. Ju bättre isolering, desto mindre energi behövs för att hålla byggnaden varm på vintern och sval på sommaren.
2. Fönster och dörrar: U-värdet, som anger hur väl ett fönster eller dörr isolerar, är avgörande för att minska värmeförluster. Energiberäkningar tar också hänsyn till fönstrens orientering, eftersom solljus kan bidra till uppvärmning.
3. Ventilation: Ventilationssystemet är en stor energifaktor, särskilt i byggnader där mycket luftväxling behövs. Ett system med värmeåtervinning kan minska energiförbrukningen genom att ta tillvara på värmen från utgående luft.
4. Uppvärmning och kylning: Valet av uppvärmningssystem, exempelvis fjärrvärme, bergvärme eller luftvärmepump, påverkar energiförbrukningen. Även kylsystem som luftkonditionering kan vara en stor energifaktor, särskilt i varmare klimat.
5. Belysning och apparater: Belysning och elektriska apparater, såsom vitvaror och hushållsmaskiner, räknas också in i energiberäkningen. Energieffektiva lampor och apparater kan minska byggnadens totala energiförbrukning.
6. Användningsmönster: Hur byggnaden används – antalet personer som bor där, vilka tider på dygnet byggnaden används och hur ofta belysning, uppvärmning och apparater är på – påverkar energibehovet.

Ett centralt begrepp i energiberäkningar är energibalansen, som innebär att man beräknar både de energitillförande och energiförbrukande delarna av byggnaden. Energibalansen ger en bild av hur mycket energi som krävs för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat under ett år. Det finns olika metoder för att beräkna energibalansen, och många av dem baseras på simuleringsprogram som tar hänsyn till byggnadens värmebehov, värmeförluster, solinstrålning och ventilation.

Energiprestanda uttrycks ofta i form av en indikator, till exempel kilowattimmar per kvadratmeter per år (kWh/m²/år), vilket är ett mått på hur mycket energi som används för uppvärmning, varmvatten, ventilation och fastighetsel per kvadratmeter. Energiprestandan kan jämföras med referensvärden i byggreglerna för att säkerställa att byggnaden möter de krav som finns för energieffektivitet.

Det finns flera mjukvaror och program för energiberäkningar som hjälper arkitekter, ingenjörer och byggherrar att simulera och optimera energiförbrukningen. Några populära verktyg inkluderar:

1. VIP Energy: Ett svenskt program som används för energiberäkningar och energieffektivisering av byggnader. Programmet används för att beräkna värmebehov, energibalans och effekten av olika byggnadskomponenter.
2. IDA ICE: Ett avancerat simuleringsverktyg som används för att beräkna energiprestanda i både bostäder och kommersiella byggnader. Verktyget är anpassat för nordiska klimatförhållanden och tar hänsyn till många olika variabler.
3. BV2: Ett program som används för att utföra energiberäkningar i bostadshus och kommersiella fastigheter. Programmet erbjuder beräkningar enligt BBR och kan användas för att skapa underlag för bygglovsansökningar.

Genom att använda dessa program kan projektansvariga testa olika energisparande åtgärder och se hur de påverkar byggnadens energiförbrukning. Mjukvaran kan simulera hur byggnaden presterar under olika klimatförhållanden och med olika ventilations- och uppvärmningssystem.

En viktig del av energiberäkningar är att bidra till hållbart byggande. Energieffektivitet handlar inte bara om att minska kostnaderna, utan också om att skapa en byggnad som har en minimal påverkan på miljön. Genom att optimera byggnadens energiförbrukning kan man minska beroendet av fossila bränslen och därmed också utsläppen av växthusgaser.

Många nya byggnader konstrueras enligt principerna för lågenergibyggnader eller passivhus, där målet är att skapa en så energieffektiv byggnad som möjligt. Lågenergibyggnader har ett energibehov som är betydligt lägre än det genomsnittliga, och passivhus är utformade för att klara sig med minimala uppvärmnings- och kylbehov.

I Sverige är det Boverkets byggregler (BBR) som ställer krav på energiprestanda för nya byggnader. Dessa krav är en del av Sveriges nationella miljömål och syftar till att minska byggnaders energianvändning. BBR anger maximala tillåtna energivärden för bostäder och kommersiella byggnader och ställer även krav på energiberäkningar vid nybyggnation och ombyggnation.

Enligt BBR krävs att nya byggnader genomgår energiberäkningar innan de kan godkännas. Energiprestandakraven varierar beroende på byggnadens typ och geografiska placering, eftersom klimatzoner påverkar uppvärmnings- och kylbehovet. För att en byggnad ska godkännas måste dess energiförbrukning ligga inom gränserna för de specifika kraven.

Efter att en byggnad har uppförts genomförs en energideklaration, som är en sammanfattning av byggnadens energiprestanda och hur väl den uppfyller de förväntade energikraven. Energideklarationen ska utföras av en certifierad energiexpert och skickas in till Boverket. Den fungerar som en kontroll och ger fastighetsägare och hyresgäster information om byggnadens energieffektivitet och möjliga energibesparande åtgärder.