Vanliga frågor
Här har vi samlat vanliga frågor om bygglov, anmälan, ritningar, kontrollplan, kontrollansvarig, renovering, tillbyggnad och andra delar av byggprocessen.
Byggprojekt kan kännas krångliga, särskilt när man inte vet vilka regler som gäller eller vilka handlingar kommunen behöver. Många börjar med en enkel idé, till exempel att bygga altan, ändra planlösning, bygga garage, installera solceller eller bygga till huset. Men ganska snabbt dyker frågor upp.
- Behöver jag bygglov?
- Behöver jag göra en anmälan?
- Vad är en kontrollplan?
- När behövs kontrollansvarig?
- När behövs en besiktningsman?
- Vilka ritningar kräver kommunen?
- Får jag börja bygga direkt?
- Vad händer om jag bygger utan startbesked?
Hos Conouvo hjälper vi dig att förstå processen, ta fram rätt handlingar och undvika vanliga misstag innan projektet blir onödigt dyrt eller komplicerat.
Bygglov och anmälan
Vad är bygglov?
Bygglov är kommunens prövning av om en byggåtgärd får genomföras. Det kan till exempel handla om att bygga nytt, bygga till, ändra fasad, ändra användning av en byggnad eller uppföra vissa byggnadsverk. Kommunen bedömer bland annat placering, utformning, detaljplan, områdets karaktär och om åtgärden följer plan- och bygglagen.
Bygglov handlar alltså inte bara om vad du själv vill bygga. Det handlar också om hur åtgärden påverkar fastigheten, omgivningen, grannar och den byggda miljön.
Vad är skillnaden mellan bygglov och anmälan?
Bygglov är en prövning av om du får utföra en viss åtgärd. Anmälan handlar ofta mer om att kommunen ska granska vissa tekniska delar innan du får börja bygga. En åtgärd kan vara bygglovsfri men ändå kräva anmälan. Det kan till exempel gälla om du påverkar bärande konstruktion, brandskydd, ventilation, vatten och avlopp eller andra tekniska egenskaper.
Det viktiga är därför att inte bara fråga:
“Behöver jag bygglov?”
Du behöver också fråga:
“Behöver jag göra en anmälan?”
Får jag börja bygga direkt om bygglov inte krävs?
Inte alltid.
Även om bygglov inte krävs kan åtgärden kräva anmälan och startbesked. Om startbesked krävs får du inte börja bygga förrän kommunen har gett startbesked. Det här är en vanlig missuppfattning. Många tror att bygglovsbefriat betyder att man får börja direkt. Så är det inte alltid. Bygglovsbefriat betyder inte regelbefriat.
Vad är startbesked?
Startbesked är kommunens klartecken att du får börja bygga. Även om du har fått bygglov får du normalt inte börja bygga innan du har fått startbesked. Startbeskedet visar att kommunen har gått igenom de tekniska förutsättningarna och att projektet får påbörjas. I startbeskedet kan kommunen även ange villkor, kontrollplan och vilka handlingar som krävs inför slutbesked.
Vad är slutbesked?
Slutbesked är kommunens besked om att åtgärden får tas i bruk. När projektet är färdigt behöver du ofta visa att kontrollerna är utförda och att byggprojektet följer lov, anmälan, kontrollplan och startbesked. Utan slutbesked får byggnaden eller åtgärden i många fall inte användas.
Vad händer om man bygger utan bygglov eller startbesked?
Om du bygger utan bygglov, anmälan eller startbesked när det krävs kan kommunen ingripa i efterhand.
Det kan leda till:
- byggsanktionsavgift,
- krav på rättelse,
- krav på rivning,
- förseningar,
- problem vid försäljning,
- problem med försäkring,
- och svårigheter att få slutbesked.
Det är därför alltid bättre att kontrollera reglerna innan du börjar bygga.
Ritningar och handlingar
Vilka handlingar behövs för bygglov?
Vilka handlingar som behövs beror på projektet. Vanliga handlingar är:
- situationsplan,
- planritning,
- fasadritning,
- sektionsritning,
- markplaneringsritning,
- kontrollplan,
- teknisk beskrivning,
- konstruktionshandlingar,
- brandskyddsbeskrivning,
- energiberäkning,
- och ibland fotografier, materialbeskrivning eller annan dokumentation.
För enklare projekt behövs färre handlingar. För större eller mer tekniska projekt krävs ofta mer underlag.
Vad är en situationsplan?
En situationsplan visar fastigheten ovanifrån. Den visar var byggnaden eller åtgärden placeras på tomten. Den kan visa avstånd till tomtgräns, befintliga byggnader, nya byggnader, infart, parkering, marknivåer och andra viktiga delar. Situationsplanen är ofta en av de viktigaste handlingarna i ett bygglovsärende, eftersom kommunen behöver se exakt var åtgärden ska placeras.
Vad är en planritning?
En planritning visar byggnaden ovanifrån, som om man skurit av byggnaden horisontellt och tittar ner. Den visar rum, väggar, dörrar, fönster, mått och funktioner. Vid ändring av planlösning visar planritningen hur bostaden ser ut före och efter ändringen.
Läs mer om ändring av planlösning
Vad är en fasadritning?
En fasadritning visar byggnaden utifrån. Den visar hur byggnaden ser ut från olika håll, exempelvis norr, söder, öster och väster. Fasadritningen kan visa fönster, dörrar, tak, material, kulörer, marklinjer och andra delar som påverkar byggnadens utseende. Fasadritningar behövs ofta vid nybyggnad, tillbyggnad, garage, fasadändring, solceller, altan med påverkan på fasad eller andra yttre ändringar.
Vad är en sektionsritning?
En sektionsritning visar byggnaden i genomskärning. Man kan tänka att byggnaden skärs igenom med en kniv, så att man ser höjder, våningar, taklutning, grund, bjälklag och relationen mellan olika delar. Sektionsritningar är viktiga när kommunen behöver förstå höjd, nivåskillnader, konstruktion eller hur en ny del ansluter till befintlig byggnad.
Kan jag rita bygglovsritningar själv?
I vissa fall kan du göra ritningar själv, men de behöver vara tydliga, skalenliga och innehålla rätt information. Problemet är ofta inte själva ritandet, utan att veta vad som måste redovisas. En ritning ska inte bara vara fin. Den ska visa rätt saker på ett sätt som kommunen kan granska. Om ritningarna är otydliga kan kommunen begära kompletteringar, vilket gör att processen tar längre tid.
Kontrollplan och kontrollansvarig
Vad är en kontrollplan?
En kontrollplan är ett dokument som visar vilka kontroller som ska göras under byggprojektet. Den visar vad som ska kontrolleras, vem som ska kontrollera, mot vilket underlag kontrollen ska göras och hur kontrollen ska dokumenteras. Kontrollplanen är viktig både inför startbesked och slutbesked.
Måste jag ha kontrollplan?
Om projektet kräver bygglov, anmälan eller startbesked behövs normalt en kontrollplan. Kontrollplanen ska vara anpassad till projektet. En kontrollplan för ett garage ser inte likadan ut som en kontrollplan för ändring av bärande vägg, altan, solceller eller tillbyggnad. En generell mall kan ibland fungera som grund, men den behöver ofta anpassas till det faktiska projektet.
Vad är kontrollansvarig?
En kontrollansvarig, ofta kallad KA, är en certifierad person som hjälper byggherren att följa byggprocessen. KA hjälper bland annat till med kontrollplanen, deltar vid tekniskt samråd, gör arbetsplatsbesök och hjälper till inför slutbesked. Det är viktigt att förstå att kontrollansvarig inte tar över byggherrens ansvar. KA är ett stöd i processen.
När behövs en besiktningsman?
En besiktningsman behövs när du vill få en oberoende kontroll av att ett arbete är korrekt utfört och följer avtal, ritningar, branschregler och fackmässigt utförande. Det kan exempelvis vara aktuellt vid renovering, tillbyggnad, badrumsrenovering, köksrenovering, nybyggnation, ombyggnad, entreprenadarbeten eller när du misstänker fel i ett utfört arbete.
En besiktningsman kan anlitas före, under eller efter ett projekt. Vid en förbesiktning kan risker upptäckas innan arbetet går för långt. Vid en slutbesiktning kontrolleras om entreprenaden kan godkännas. Vid en efterbesiktning kontrolleras om tidigare noterade fel har åtgärdats.
Det är viktigt att förstå att en besiktningsman inte ersätter byggherren, entreprenören eller kontrollansvarig. Besiktningsmannen fungerar som en sakkunnig och oberoende granskare som dokumenterar fel, brister och avvikelser i ett besiktningsprotokoll.
En besiktning är särskilt värdefull när arbeten byggs in, när det finns risk för fukt, när bärande konstruktioner påverkas, när entreprenaden är större eller när du som beställare vill ha ett tydligt underlag innan du betalar slutfakturan.
Läs mer om besiktningsman
När behövs kontrollansvarig?
Kontrollansvarig krävs ofta vid större eller mer tekniska byggprojekt. Det kan till exempel gälla nybyggnad, tillbyggnad, större ändringar, ändring av bärande konstruktion, brandskydd eller andra åtgärder där kommunen bedömer att det behövs.Vid enklare åtgärder kan kontrollansvarig ibland inte behövas. Kommunen bedömer detta i det enskilda ärendet.
Vem ansvarar för byggprojektet?
Byggherren ansvarar för byggprojektet. Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Det kan vara en privatperson, fastighetsägare, bostadsrättsförening eller ett företag. Även om du anlitar arkitekt, entreprenör, konstruktör, kontrollansvarig eller annan konsult ligger huvudansvaret fortfarande hos byggherren.
Renovering och ändring av bostad
Behöver jag bygglov för renovering?
Vanlig invändig renovering kräver ofta inte bygglov. Men om renoveringen innebär att du ändrar byggnadens användning, påverkar bärande konstruktion, brandskydd, ventilation, vatten och avlopp eller andra tekniska egenskaper kan anmälan eller bygglov krävas.
Exempel:
- Att måla om ett rum kräver normalt inte bygglov.
- Att riva en bärande vägg kan kräva anmälan.
- Att flytta kök kan kräva teknisk bedömning.
- Att inreda en ny bostad kan kräva bygglov.
Får jag ta bort en vägg?
Det beror på om väggen är bärande eller har annan teknisk funktion.
En vägg kan vara viktig för:
- bärande konstruktion,
- brandskydd,
- ljud,
- installationer,
- ventilation,
- eller byggnadens stabilitet.
Om väggen är bärande krävs normalt tekniskt underlag och anmälan till kommunen innan arbetet får påbörjas.
Vad är en bärande vägg?
En bärande vägg är en vägg som hjälper till att bära laster från byggnaden. Den kan bära bjälklag, tak, våningar ovanför eller andra byggnadsdelar. Om en bärande vägg tas bort måste dess funktion ersättas, ofta med balk, pelare eller annan konstruktionslösning. Att ta bort en bärande vägg utan rätt bedömning kan orsaka sprickor, sättningar, nedböjningar eller allvarliga skador.
Får jag ändra planlösningen?
Ja, ofta går det att ändra planlösningen, men det behöver göras rätt.
Du behöver kontrollera om ändringen påverkar:
- bärande väggar,
- brandskydd,
- ventilation,
- dagsljus,
- tillgänglighet,
- vatten och avlopp,
- fukt,
- ljud,
- eller bostadens användning.
Läs mer om ändring av planlösning
Får jag flytta köket?
Det kan gå, men kök är tekniskt mer komplicerade än många tror. Vid flytt av kök behöver man kontrollera vatten, avlopp, ventilation, imkanal, el, brandskydd, ljud och ibland föreningens regler om det gäller bostadsrätt. I flerbostadshus är det särskilt viktigt att inte påverka gemensamma system utan tillstånd.
Får jag flytta badrummet?
Det kan gå, men badrum är tekniskt känsliga. Du behöver kontrollera golvbrunn, fall, tätskikt, ventilation, vatten, avlopp, fukt, bjälklag, ljud och brandskydd. I bostadsrätt krävs ofta godkännande från föreningen.
Tillbyggnad, garage och komplementbyggnader
Vad är en tillbyggnad?
En tillbyggnad är när en befintlig byggnad byggs ut så att volymen ökar. Det kan exempelvis vara ett nytt rum, större kök, utbyggt vardagsrum, ny entré, uterum eller garage som byggs ihop med huset. Tillbyggnader kräver ofta bygglov eller anmälan beroende på omfattning och fastighetens förutsättningar.
Behöver jag bygglov för garage?
Garage kräver ofta bygglov, men inte alltid. Det beror på storlek, höjd, placering, om garaget är fristående eller sammanbyggt, om fastigheten ligger inom detaljplan och om det finns andra bygglovsbefriade komplementbyggnader på tomten. Garage påverkar ofta även brandskydd, infart, dagvatten, konstruktion och el.
Vad är skillnaden mellan garage och carport?
Ett garage är normalt mer slutet. En carport är oftast en öppen eller delvis öppen konstruktion med tak. Om en carport får väggar kan den börja likna ett garage. Då kan bedömningen förändras.
Vad är en komplementbyggnad?
En komplementbyggnad är en byggnad som kompletterar en huvudbyggnad.
Exempel är garage, förråd, gäststuga, växthus, carport eller liknande.
Reglerna beror på storlek, höjd, placering, detaljplan och vilken typ av byggnad det gäller.
Altan, pergola, staket och solceller
Behöver jag bygglov för altan?
Ibland. En låg altan kräver ofta inte bygglov. Men om altanen är hög, placeras på visst sätt, får plank, mur, tak, inglasning eller påverkar byggnadens utseende kan bygglov krävas.
Behöver jag bygglov för pergola?
En öppen pergola kräver ofta inte bygglov. Men om pergolan får tätt tak, täta sidor, glaspartier eller börjar likna skärmtak, plank, uterum eller tillbyggnad kan bygglovsfrågan förändras.
Behöver jag bygglov för staket?
Ett vanligt luftigt staket kräver ofta inte bygglov. Men om staketet blir högt, tätt och avskärmande kan det bedömas som ett plank. Då kan bygglov krävas.
Vad är skillnaden mellan staket och plank?
Ett staket är normalt öppnare och mer genomsiktligt. Ett plank är oftare tätare, högre och mer avskärmande. Det är inte namnet som avgör. Det är höjd, täthet, placering och hur konstruktionen upplevs.
Behöver jag bygglov för solceller?
Det beror på byggnaden, placeringen och hur solcellerna påverkar byggnadens utseende. Solceller kan kräva bygglov om de innebär en tydlig yttre ändring, om byggnaden har kulturvärden eller om området omfattas av särskilda bestämmelser. Solceller kan även kräva anmälan om de påverkar bärande konstruktion eller brandskydd väsentligt.
Brandskydd, energi och tekniska krav
Vad är en brandskyddsbeskrivning?
En brandskyddsbeskrivning är ett dokument som beskriver hur brandskyddet i en byggnad ska lösas. Den kan behövas vid nybyggnad, tillbyggnad, ändrad användning, lokaler, flerbostadshus, ändring av planlösning eller andra projekt där brandskyddet påverkas. Brandskyddsbeskrivningen kan behandla utrymning, brandcellsindelning, material, avstånd mellan byggnader, dörrar, installationer och andra brandtekniska delar.
Läs mer om brandskyddsbeskrivning
När behövs brandskyddsbeskrivning?
Brandskyddsbeskrivning kan behövas när brandskyddet behöver redovisas tydligt för kommunen, byggherren eller entreprenören. Det kan till exempel vara vid:
- nybyggnad,
- tillbyggnad,
- ändrad användning,
- garage nära bostadshus,
- flerbostadshus,
- lokaler,
- ändring av planlösning,
- ändring av brandcellsgränser,
- eller projekt där utrymning påverkas.
Vad är en energiberäkning?
En energiberäkning visar hur mycket energi en byggnad beräknas använda. Den används för att visa att byggnaden uppfyller energikraven. Energiberäkning kan behövas vid nybyggnad, tillbyggnad eller större ändringar där energiprestanda påverkas.
Behövs energiberäkning vid tillbyggnad?
Det kan behövas beroende på tillbyggnadens omfattning och hur byggnaden påverkas. Om en tillbyggnad är uppvärmd och blir en del av bostaden kan energikraven behöva hanteras. Det är därför viktigt att kontrollera energifrågan tidigt, särskilt vid större tillbyggnader.
Nya byggregler och BBR
Vad är BBR?
BBR står för Boverkets byggregler. BBR innehåller regler om bland annat brandskydd, hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, bullerskydd, energihushållning och bostadsutformning. BBR har länge varit det regelverk som många byggprojekt utgått från.
Vad är EKS?
EKS är Boverkets konstruktionsregler. EKS handlar om bärande konstruktioner, dimensionering, laster, säkerhet och tekniska krav på konstruktion. När man påverkar bärande delar, exempelvis genom att ta bort en vägg, bygga till eller uppföra garage, kan konstruktionsfrågor bli viktiga.
Vad gäller med de nya byggreglerna?
Boverkets nya byggregler började gälla den 1 juli 2025. Under övergångsperioden fram till 30 juni 2026 kan byggherren i många nya ärenden välja mellan äldre BBR/EKS och de nya byggreglerna. Från och med 1 juli 2026 gäller de nya byggreglerna fullt ut i nya ärenden. Det viktiga är att man inte ska blanda regelverken hur som helst. Man behöver välja ett regelverk och tillämpa det i sin helhet.
Vad betyder funktionsbaserade regler?
Funktionsbaserade regler betyder att reglerna fokuserar mer på vad byggnaden ska klara och mindre på exakt hur lösningen måste se ut. Det kan ge mer flexibilitet, men det innebär också större ansvar för byggherre, projektör och sakkunniga att visa att lösningen faktiskt uppfyller kraven.
Det räcker alltså inte alltid att säga:
“Så här brukar man göra.”
Man behöver kunna visa att lösningen fungerar.
Byggherre och ansvar
Vem är byggherre?
Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra ett byggprojekt. Det kan vara en privatperson, fastighetsägare, bostadsrättsförening, företag eller annan beställare. Om du beställer ett byggprojekt på din fastighet är du ofta byggherre.
Vad ansvarar byggherren för?
Byggherren ansvarar för att projektet följer gällande regler. Det gäller även om byggherren anlitar entreprenör, arkitekt, konstruktör, kontrollansvarig eller annan konsult.
Byggherren ansvarar bland annat för att:
- rätt lov eller anmälan hanteras,
- startbesked finns innan byggstart,
- kontrollplan följs,
- tekniska krav uppfylls,
- rätt handlingar tas fram,
- och att åtgärden inte tas i bruk innan slutbesked när sådant krävs.
Tar entreprenören över ansvaret?
Nej, inte fullt ut. Entreprenören ansvarar för sitt arbete enligt avtal och fackmässigt utförande, men byggherren har fortfarande det övergripande ansvaret enligt bygglagstiftningen. Det är därför viktigt att byggherren förstår processen och inte bara förlitar sig på att “hantverkaren löser det”.
Tar kontrollansvarig över ansvaret?
Nej. Kontrollansvarig hjälper byggherren i byggprocessen, men tar inte över byggherrens ansvar. Kontrollansvarig är ett stöd, inte en ersättare för byggherren.
Bostadsrätt och BRF
Får jag bygga om min bostadsrätt?
Ofta får du renovera och göra vissa ändringar, men större ändringar kräver ofta styrelsens godkännande.
Det gäller särskilt om du påverkar:
- bärande väggar,
- vatten och avlopp,
- ventilation,
- värme,
- badrum,
- kök,
- brandskydd,
- ljud,
- eller andra gemensamma system.
Du behöver också kontrollera om åtgärden kräver anmälan eller bygglov hos kommunen.
Behöver jag föreningens godkännande för att flytta kök eller badrum?
Ofta ja. Flytt av kök eller badrum kan påverka vatten, avlopp, ventilation, fukt, ljud och byggnadens gemensamma system. Därför kräver många bostadsrättsföreningar tekniskt underlag innan de godkänner ändringen.
Kan Conouvo hjälpa bostadsrättsföreningar?
Ja. Vi kan hjälpa bostadsrättsföreningar med bland annat underhållsplaner, tekniska bedömningar, bygglovsfrågor, kontroll av handlingar, planlösningsändringar, renoveringsfrågor och stöd i byggprocessen.
Process och hjälp från Conouvo
Vad kan Conouvo hjälpa till med?
Conouvo kan hjälpa till med bland annat:
- bygglovsritningar,
- kontrollplaner,
- kontrollansvarig,
- renoveringsrådgivning,
- ändring av planlösning,
- tillbyggnad,
- garage,
- altan,
- pergola,
- staket,
- solceller,
- brandskyddsbeskrivning,
- energiberäkning,
- tekniska bedömningar,
- och rådgivning inför kontakt med kommunen.
När bör jag kontakta Conouvo?
Det bästa är att kontakta oss tidigt. Ju tidigare vi kommer in, desto lättare är det att undvika fel, kompletteringar och onödiga kostnader. Många kontaktar oss först när kommunen har begärt komplettering eller när projektet redan har fastnat. Vi kan hjälpa till då också, men det är alltid bättre att reda ut förutsättningarna innan arbetet börjar.
Kan jag få hjälp även om jag inte vet exakt vad jag vill bygga?
Ja. Du behöver inte ha en färdig lösning. Många börjar med en tanke:
- “Vi vill få mer plats.”
- “Vi vill öppna upp.”
- “Vi vill bygga altan.”
- “Vi vill förstå om det går att bygga garage.”
- “Vi vill veta om solceller kräver bygglov.”
Vi hjälper dig att bryta ner idén, förstå reglerna och se vilka alternativ som finns.
Kan Conouvo hjälpa om kommunen har begärt komplettering?
Ja. Om kommunen har begärt komplettering kan vi hjälpa dig att förstå vad som saknas och ta fram rätt underlag. Det kan handla om ritningar, kontrollplan, teknisk beskrivning, brandskydd, konstruktionsunderlag, energiberäkning eller annan dokumentation.
Kan Conouvo hjälpa innan jag köper hus?
Ja. Det kan vara mycket klokt att kontrollera möjligheter och begränsningar innan du köper en fastighet. Vi kan hjälpa dig att titta på detaljplan, byggmöjligheter, tillbyggnad, garage, altan, planlösning och andra frågor som kan påverka vad du faktiskt kan göra med huset och besiktningar.
Kort svar på vanliga frågor
Behöver jag alltid bygglov?
Nej. Men du behöver alltid kontrollera vad som gäller för just din åtgärd.
Behöver jag alltid kontrollplan?
Nej. Men om projektet kräver lov, anmälan eller startbesked behövs normalt kontrollplan.
Behöver jag alltid kontrollansvarig?
Nej. Kontrollansvarig krävs inte i alla projekt, men ofta vid större eller mer tekniska åtgärder.
Kan jag börja bygga när bygglovet är godkänt?
Inte automatiskt. Du behöver normalt invänta startbesked.
Kan jag använda en mall för kontrollplan?
Ibland, men den behöver anpassas till projektet. En för generell kontrollplan kan skapa problem senare.
Är bygglovsbefriat samma sak som regelbefriat?
Nej. Även bygglovsbefriade åtgärder behöver följa tekniska krav och andra regler.
Vem ansvarar om något blir fel?
Byggherren har huvudansvaret enligt bygglagstiftningen. Entreprenörer och konsulter ansvarar för sina delar enligt avtal och uppdrag, men byggherren behöver fortfarande se till att processen hanteras rätt.
Hittar du inte svaret?
Byggprojekt är ofta unika. Två fastigheter kan ha olika regler även om projekten ser likadana ut. Det beror på detaljplan, byggnadens utformning, placering, tekniska förutsättningar, kulturvärden, grannar och vad projektet faktiskt innebär. Därför är det alltid klokt att kontrollera frågan innan arbetet börjar.
Har du frågor om bygglov, anmälan, ritningar, kontrollplan eller byggprocessen eller saknar du en fråga? Kontakta Conouvo så hjälper vi dig att förstå vad som gäller.
Andra tjänster som erbjuds
Utöver detta erbjuder vi andra tjänster som kompletterar dina framtida arbeten för att du ska slippa överföra underlag och information till flera involverade. Läs på om våra tjänster här.